LA VERDAD, SIEMPRE LA VERDAD.

Bienvenidos a leer mi blog. Espero que su lectura les sea útil. La finalidad del mismo es entregar información veraz, analizar articulos de medios tradicionales de comunicación y hacer un aporte positivo, en forma respetuosa. Apoyo la libertad de expresión, pero no el libertinaje, basado en la mentira, la manipulación y el engaño. Apoyo la defensa del ecosistema, amenazado por la explotación irresponsable de los recursos del planeta por parte de empresas a las que sólo les interesa acumular riquezas, en desmedro del bienestar de la Humanidad.

Buscar este blog

Vistas de página en total

sábado, 14 de febrero de 2026

BREV TILL EN ANONYM MEDBORGARE FRÅN ETT OKÄNT LAND

Traducción (con ayuda del traductor de Google) de mi carta en español del 13 de febrero de 2026. Si hay frases mal traducidas, ruego que me lo digan, para hacer las correciones necesarias. En este caso yo he corregido algunos errores de Google, puesto que sé sueco. La inteligencia artificial jamás va a ser tan efectiva como un ser humano.

Översättning (med hjälp av Google Översätt av mitt brev på spanska från 13 februari 2026. Om det finns några fel översatta fraser, vänligen meddela mig så att jag kan göra nödvändiga korrigeringar. I det här fallet rättade jag själv en del av Googles fel eftersom jag kan svenska. Artificiell intelligens kommer aldrig att vara lika effektiv som en människa.

Hej, min kära medborgare;

Jag skriver det här brevet eftersom jag (för tillfället) inte kan komma på vem jag ska skriva till. Om jag skriver till en berömd politisk ledare kommer hen aldrig att läsa det. Mottagaren skulle inte ens veta om det, eftersom något säkerhetsfilter skulle censurera eller ignorera det. För att kommunicera med dem måste man vara på deras nivå, vara välkänd eller ha tillräckligt med pengar för att uppnå en viss status i samhället. Om det hamnade i händerna på en högerledare skulle de kasta det rakt i papperskorgen. Om det hamnade i händerna på en vänsterledare skulle de tvivla på dess ursprung eftersom det finns så många bluffmakare och förrädare i världen att det inte är lätt att lita på en främling, även om vissa kända personer också kan vara förrädare. De är värsta sorten.

Det är därför jag skriver till dig, så okänd som jag är. Jag vet inte vad du tycker eller om du håller med mig. Det spelar ingen roll; det jag vill är att du läser mitt brev. Kanske dessa enkla ord får dig att reflektera. Kanske har våra vägar korsats mer än en gång, kanske har vi aldrig ens varit nära varandra.

Varken du eller jag släpper bomber, inte heller handlar vi med vapen eller droger. Varken du eller jag trakasserar människor för att de inte har vår hudfärg eller för att de talar ett annat språk. Varken du eller jag ger order om att oskyldiga människor ska dö, att barn ska lemlästas eller att de ska dö av hunger eller brist på medicin.

Men du och jag skulle en dag kunna anklagas för vilket brott som helst om vi vågar försvara det som är vårt, särskilt om vi ansluter oss till våra bröder och systrar för att kämpa tillsammans, och ännu mer om vi lyckas inta en synlig position, en ledarroll, eller om vi lyckas göra våra röster hörda av alltför många människor.

Låt mig vara tydlig, när jag säger ledarskap menar jag för en rättvis sak, inte ett gängs nycker eller dess ambitioner, inte heller rika köpmäns falska rättigheter.

Jag föddes i ett avlägset land, därför är jag en invandrare, liksom den stora majoriteten av människor som har flyttat från ett land till ett annat i årtusenden. Kanske är du en invandrare? Om inte, kanske dina föräldrar var det... eller dina mor- eller farföräldrar eller gammelföräldrar... Du vet, det var normalt och till och med en källa till stolthet för många. I vissa länder välkomnades invandrare som "nya grannar" och fick enorma markområden att exploatera, oavsett om dessa marker redan hade ägare. Dessa ägare erkändes trots allt inte som människor. De var "indianer", trots att de aldrig bott i Indien. De var utstötta, eftersom de inte hade rätt till vare sig nationalitet eller ett hemland.

Det fanns tider då miljontals av våra bröder och systrar fördes till andra länder och kontinenter. De tvingades bli invandrare. De fick aldrig ersättning för den skada de utsattes för, vilken var betydande. De fråntogs sin identitet, sin religion, sin kultur och sin mänsklighet; de förvandlades till varor för att tjäna herrar som välsignade kors och avgudar och ropade i tempel att man måste "älska sin nästa som sig själv". Sådana var våra förfäders herrar: medan de bad till Gud och bad om välsignelser och frid för sina själar, piskade de samtidigt sina slavar, förolämpade dem, våldtog deras fruar och döttrar och mördade dem efter behag, eftersom de var deras privata egendom. Det gav dem rätten till allt, gjorde dem mer allsmäktiga än deras egen Gud.

Du och jag har betalat skatt i våra länder. Om du också har korsat gränser har du betalat skatt i ett annat land, inte ditt eget, utan ett du hjälpt. Du har bidragit till dess utveckling, dess säkerhet och alla dess medborgares välbefinnande. Och i gengäld har de ibland förolämpat dig, spottat dig i ansiktet eller viskat – utan att lyfta huvudet – att du har kommit för att "utnyttja" dem, en favoritfras från en galning som leker sig vara kejsare eller Gud. Ja, den som vill erövra alla länder och kontinenter med hjälp av tullar och bomber.

Varken du eller jag är de miljonärer som aldrig har betalat skatt, de som fick pengar från staten, som i sin tur lånade från Internationella valutafonden. Nej, du är inte en av de människor som bröt mot lagar och undkom straff eftersom staten skyddade och gynnade dem. De betalade aldrig sina lån och betalade aldrig för sina brott. Du är inte en av dem.

Inte heller är du en av dem som lånade ut sig till att förtrycka andra medborgare, de de betalade för att skjuta på sitt eget folk och döda med glädje (till och med stolthet) förmodade "röda" eller förmodade brottslingar, utan att ha absolut några bevis. De försvarade "hemlandet och demokratin", den falska demokratin hos mäktiga magnater.

Jag skriver till dig, kära främling, för att jag vill dela min sorg med någon, för att ge dig uppmuntran om du också är ledsen, så att du inte förlorar hoppet – något lätt att säga men svårt att uppnå. Kanske kan vi tillsammans, en dag, förena våra röster och tankar och därmed föra ett budskap om kärlek till alla – den kärlek som bara är känd för dem som offrade sina liv eller dog i fängelse eller i exil för att de kämpade för jämlikhet och social rättvisa.

Du, precis som jag, kanske har trott mer än en gång att det vi lever igenom är en mardröm. Vi vill vakna upp ur den mardrömmen, men samtidigt är vi rädda för att vakna upp och tänka att verkligheten kanske är ännu värre än mardrömmen.

Kan det finnas något värre?

Kommentar: Jag har ännu inte gjort alla nödvändiga korrigeringar, fixar dem så snart som möjligt.

No hay comentarios: